Domstolssalen var nästintill fullsatt på torsdagsmorgonen i Mark- och miljödomstolen, då det var dags att titta på hur rennäringen skulle påverkas av den planerade gruvverksamheten i Goddegobbá (Viscaria). Gruvbolaget Copperstone som sökt miljötillstånd inledde huvudförhandlingen med att beskriva deras planer och åtgärder för rennäringen. Både Laevas och Gabna säger nej till gruvplanerna och lyfter vikten av betesmark för renen som skäl. I dag är samebyarna redan hårt drabbade av exploateringar som järnvägar, turismanläggningar, europavägar och annan gruvverksamhet.
Som kompensationsåtgärd för Laevas sameby presenterade gruvbolaget ett förslag på en ny flyttled förbi aktuella området, samt att man skulle säkra vinterbete genom att hindra skogsavverkning för ett vinterbetesområde inom Laevas sameby.
Nej till kompensationsåtgärder
Något som Laevas sameby inte ser som en möjlighet överhuvudtaget. Niila Inga förklarar att marken som gruvbolaget föreslagit är en helt annan vegetation än det som man förlorar om det blir en gruvverksamhet. Marken kring Goddegobbá är året runt-marker med växlande björkskog, myrar med starrbete samt tallhedar längre österut om man jämför med föreslagna kompensationsområdet som är lavbete.
– Det skulle inte hjälpa oss, det är redan så exploaterat kring Kiruna, så renen behöver all mark den kan få, sa Niila Inga under vittnesförhöret.
Gruvbolaget menade i sin redogörelse att det knappt har synts till renar i området väster om planerade gruvområdet och lyfte fram fältobservationer som de själva gjort under 2022 och 2023. Samebyarna svarade genom att visa upp en bild, som visade alla GPS-punkter på renar under totalt tre års tid, där man kunde se att renar befunnit sig i aktuella området.
Oroas över vattenutsläpp från planerade gruvområdet
Gabna sameby är också också emot en gruvstart. Under sin redogörelse lyfte man fram stora farhågor angående vattnet i området. Vattenutsläppet från den planerade gruvverksamheten är tänkt gå via Báhtajohka och vidare till Rávttaseatnu. Karin Kvarfordt Niia, Gabna sameby beskrev området som en ”grön lunga”, ett viktigt betesområde som renhjordar och fritt strövande renar är beroende av. Om grundvattennivån sjunker eller om det kommer för mycket vatten, så är den marken förlorad, förklarade Kvarfordt Niia, som också ville veta hur gruvbolaget räknat in klimatförändringarnas påverkan gällande nederbörd. Gruvbolaget presenterade inte några kompensationsåtgärder för Gabna.
Stor risk att vattenkvalitén inte säkras
I sitt anförande lyfte Norrbottens länsstyrelse en oro att gruvbolaget inte skulle klara värdena för olika metaller i vattenutsläpp i Báhtajohka. Redan idag är det kritiskt, då det är höga halter av uran i närliggande vattendrag från tidigare gruvverksamhet.
Huvudförhandlingen avslutades den 21 februari, dom meddelas den 22 april.
